Vad är tillgänglighetsdirektivet?
Tillgänglighetsdirektivet är EU:s lag som sedan den 28 juni 2025 kräver att många privata digitala tjänster går att använda för alla, inte bara det offentliga som tidigare. Den här guiden går igenom vad direktivet är, vilka verksamheter som omfattas, vad kraven innebär i praktiken, och hur ni tar reda på om er sajt behöver åtgärdas.
Av Simon Torngren · Partner och COO· Publicerad · Uppdaterad Vår syn
Direktivet gör tillgänglighet till en kravnivå, inte en åsikt. Men det lagen kräver är i stort sett samma sak som gör en sajt bättre för alla: tydlig struktur, kod som hjälpmedel förstår, formulär som går att fylla i. Se compliance som kvalitet med en deadline, inte en pålaga vid sidan om.
Vad tillgänglighetsdirektivet är.
Tillgänglighetsdirektivet är EU:s direktiv 2019/882, ofta kallat European Accessibility Act. I Sverige gäller det genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet med tillhörande förordning. Syftet är att digitala produkter och tjänster ska gå att använda av personer med funktionsnedsättning, med samma krav i hela EU.
Det stora skiftet är vem som omfattas. Sedan tidigare gäller DOS-lagen för offentlig sektor: myndigheter och kommuner ska följa tillgänglighetskraven, med DIGG som tillsynsmyndighet. Tillgänglighetsdirektivet flyttar in stora delar av privat sektor under liknande krav. Det här handlar alltså inte om vad tillgänglighet är, det gör systersidan om webbtillgänglighet, utan om vad lagen kräver och av vem.
Kort sagt har tillgänglighet gått från rekommendation för de flesta företag till lagkrav för många. Frågan för de flesta är inte längre om man borde, utan om man omfattas.
Vilka omfattas.
Direktivet gäller en rad produkter och digitala tjänster som riktar sig till konsumenter. De vanligaste för svenska företag är:
- E-handel. Webbutiker och köpflöden som säljer varor eller tjänster till konsumenter.
- Banktjänster. Internetbank, betaltjänster och liknande konsumenttjänster.
- Elektronisk kommunikation. Telefoni, meddelandetjänster och videosamtal.
- Persontransport. Webbplatser, appar och e-biljetter för resor.
- Medietjänster och e-böcker. Streaming, programguider och digitala böcker.
- Terminaler och utrustning. Uttags- och biljettautomater, samt utrustning som routrar, smartphones och läsplattor.
Ett viktigt undantag finns för mikroföretag som levererar tjänster: företag med under 2 miljoner euro i omsättning och färre än tio anställda är undantagna från tjänstekraven, men bara delvis från produktkraven. Är ni osäkra på om ni omfattas är det första steget att reda ut just det, det avgör hela er situation. Det här är en översikt, inte juridisk rådgivning.
Vad kraven innebär.
Kraven konkretiseras i den europeiska standarden EN 301 549. Dess webbdel bygger på WCAG nivå AA, samma målnivå som redan gäller för offentlig sektor. I praktiken innebär det att en tjänst ska vara uppfattbar, hanterbar, begriplig och robust: tillräcklig kontrast, alternativtext på bilder, navigering med tangentbord, tydlig struktur och formulär som går att fylla i med hjälpmedel.
Hur WCAG och de fyra principerna fungerar i detalj går sidan om webbtillgänglighet igenom. Här räcker det att veta att direktivet inte uppfinner egna tekniska krav, det pekar på en etablerad standard. Uppfyller sajten WCAG nivå AA är ni en bra bit på väg. Utöver själva tjänsten ska verksamheter också kunna redovisa hur kraven uppfylls.
Det gör arbetet konkret och mätbart: det finns en standard att granska mot, inte en tolkningsfråga. Så arbetar Memorise med webb om ni vill ha sajten byggd eller granskad mot kravnivån.
Deadline, tillsyn och sanktioner.
Direktivet började gälla den 28 juni 2025. För tjänster finns en övergångsregel: avtal som tecknats före det datumet får löpa vidare i upp till fem år, men nya och förändrade tjänster omfattas direkt. För det mesta som byggs i dag är deadline alltså redan passerad.
I Sverige utövar PTS, Post- och telestyrelsen, tillsyn över de digitala delarna. Vid brister kan myndigheten kräva rättelse och ytterst besluta om sanktionsavgifter eller förbjuda att en produkt säljs på marknaden. Eftersom reglerna är gemensamma i hela EU kan konsekvensen också bli förlorad tillgång till andra EU-marknader, inte bara den svenska.
Den praktiska slutsatsen är att vänta blir dyrare, inte billigare. Att rätta en sajt under tillsyn och tidspress kostar mer än att ta det planerat.
Så tar ni reda på var ni står.
Vägen till att uppfylla kraven är sällan en enda stor ombyggnad. Den ser oftast ut så här:
- 01Reda ut om ni omfattas. Bransch, tjänst och företagsstorlek avgör, och det här steget sparar mest tid eftersom det sätter ramen för allt annat.
- 02Granska sajten mot EN 301 549 och WCAG nivå AA. En genomgång visar var tjänsten stänger ute användare och vad som är faktiska lagbrister.
- 03Åtgärda prioriterat. De flesta problem är vanliga och kända: kontrast, alternativtext, tangentbordsnavigering, formulär. Ta det som stänger ute flest först.
- 04Underhåll och redovisa. Tillgänglighet är inget engångsjobb, det ska hållas vid liv när sajten ändras, och verksamheter behöver kunna redovisa hur kraven uppfylls.
Det mesta av det här överlappar med sådant som ändå gör sajten bättre: tydligare struktur, snabbare kod, formulär som fler kan använda. Skicka er webbadress så gör vi en översiktlig genomgång mot kravnivån.
Omfattas ni av tillgänglighetsdirektivet?
Skicka er webbadress, så gör vi en översiktlig genomgång: om er verksamhet troligen omfattas, var sajten brister mot WCAG nivå AA, och vad som är enklast att åtgärda först. Ni får en konkret bild att prioritera utifrån, inte en säljpresentation.
Skriv till oss →Vanliga frågor om tillgänglighetsdirektivet
Vad är tillgänglighetsdirektivet?
Tillgänglighetsdirektivet är EU:s direktiv 2019/882, i Sverige infört genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Sedan den 28 juni 2025 kräver det att många privata digitala produkter och tjänster går att använda för personer med funktionsnedsättning, med samma regler i hela EU. Tidigare gällde motsvarande krav främst offentlig sektor.
Vilka omfattas av tillgänglighetsdirektivet?
Bland annat e-handel, banktjänster, elektronisk kommunikation, persontransport, medietjänster, e-böcker och olika terminaler och utrustning. Mikroföretag som levererar tjänster, med under 2 miljoner euro i omsättning och färre än tio anställda, är undantagna från tjänstekraven. Exakt vad som gäller beror på bransch och tjänst, så det första steget är att reda ut om just er verksamhet omfattas.
När började tillgänglighetsdirektivet gälla?
Den 28 juni 2025. För tjänster finns en övergångsregel: avtal som tecknats före det datumet får löpa vidare i upp till fem år, men nya och förändrade tjänster omfattas direkt. För det mesta som byggs i dag är deadline alltså redan passerad.
Omfattas små företag?
Mikroföretag som levererar tjänster, definierat som under 2 miljoner euro i omsättning och färre än tio anställda, är undantagna från tjänstekraven men bara delvis från produktkraven. Andra små och medelstora företag kan mycket väl omfattas. Storleken avgör alltså inte ensam, det gör kombinationen av bransch, tjänst och företagsstorlek.
Vad händer om vi inte följer det?
I Sverige utövar PTS tillsyn över de digitala delarna. Vid brister kan myndigheten kräva rättelse och ytterst besluta om sanktionsavgifter eller förbjuda att en produkt säljs. Eftersom reglerna är gemensamma i EU kan följden också bli förlorad tillgång till andra EU-marknader. Utöver det finns affärsrisken: kunder som inte kan använda tjänsten.
Vad är skillnaden mot DOS-lagen?
DOS-lagen gäller offentlig sektor: myndigheters och kommuners webbplatser, med DIGG som tillsynsmyndighet. Tillgänglighetsdirektivet utökar liknande krav till privat sektor. Den tekniska målnivån är i praktiken densamma, WCAG nivå AA via standarden EN 301 549, men det som ändras är vem som omfattas.